Fortsätt till huvudinnehåll

Kulturmjölk/Surmjölk

    Med kulturmjölk eller surmjölk menas naturligtvis ej mjölk som blivit dålig utan detta syftar på mjölk till vilken det tillsatts syra, oftast med hjälp av en bakteriekultur, dels med syftet att ändra mjölkens konsistens och smak men främst för att förlänga dess hållbarhet.
    Till denna kategori räknas t.ex.:
    • Filmjölk/Långmjölk/Långfil/Filbunke/Tätmjölk... (kärt barn har många namn)
    • Yoghurt
    • Kefir
    • (Kärnmjölk)
     Filmjölk
    Att göra egen filmjölk är mycket enkelt, särskilt om man har en levande bakteriekultur i form av en matsked redan färdig filmjölk.
    Man kan använda nästan vilken sorts mjölk som helst, men bäst (och godast) blir det om man använder helmjölk ("röd") eller mellanmjölk. Man kan även använda sk. "gammaldags mjölk" dvs. ohomogeniserad, då bildas ett "gräddlager" överst. Man kan förstås även tillsätta vispgrädde för att få till ett gräddlager.
    Man hettar först upp mjölken till kokpunkten och låter den sedan svalna till rumstemperatur. Rör ut en matsked filmjölk i mjölken och låt den sedan stå i rumstemp över natten. Förvara sedan svalt, t.ex. i kylskåp för att inte filmjölken ska fortsätta jäsa och så småningom bli alkoholhaltig.
    Kom ihåg att inte äta upp all filmjölk, utan spara en matsked så att du kan göra en ny omgång när den gamla tar slut. Så är det bara att fortsätta, teoretiskt sett i all oändlighet.
    Även om du utgår från vanlig "köpefilmjölk" så får sådan här filmjölk en seg och lite "klistrig" konsistens, men smakar lika gott som den du köper, om inte ännu godare.
    Man kan även göra filmjölk utan att ha någon filmjölk att börja med. Då använder man istället någon av svergies två "köttätande" växter; antingen Sileshår Drosera sp. eller Tätört - Pinguicula sp. (som ävern kallas just "filblomma"). Enligt Den Virtuella Floran skrev Linné om tätörtens användning på just detta sätt:
    "några färska, nyss plockade Pinguicula-blad, af hvilken art som helst, läggas i en sil, och den nyss mjölkade, ännu ljumma mjölken hälles däröfver. Sedan den sålunda mycket snart blifvit silad, ställes den undan en eller två dagar för att surna, och härunder bekommer den en vida större både seghet och fasthet; vassla urskiljes ej, såsom annars är fallet. Härigenom blir den i högsta grad välsmaklig, fastän grädden blir mindre. Då sådan mjölk en gång blifvit beredd, behöfver man ej för att erhålla än mera sådan använda nya blad, utan man blandar endast en half matsked af den förra med ny. Denna får därigenom liknande beskaffenhet samt förmåga att, liksom en jäst, förvandla ytterligare annan mjölk. Äfven om denna förvandling fortsättes i det oändliga, tyckes den sista mjölken icke det minsta hafva aftagit i kraft" (ur Flora Lapponica 1737 (svensk översättning av T. M. Fries, 1905))
    Man kan också gnida in kärlet man vill tillreda filmjölken i med någon av de ovanstående växterna.
     Yoghurt:
    Värm upp mjölken till ca 40 grader och rör ner kulturen (10% av mjölken). Blanda och svep in i en handduk eller dylikt. Låt stå varmt tills den är tjock nog, 3-4 timmar.
    När yoghurten börjar ta slut gör man ny på den sista yoghurten man har kvar, efter ett tag blir den för syrlig och då får man börja på en ny kultur.
    Får man yoghurt över kan man frysa in den i små isbitar och ha att ympa på.
     Kefir:
    Blanda kefirgrynen med mjölken och låt stå, börja med en mindre mängd mjölk, t.ex. 5dl för att lära dig hur snabbt den koagulerar och anpassa sedan mjölkmängden efter eget tycke.
    Står det mer än 24 timmar så delar den sig i kefir och kvass. Kvassen är bra för både huden och magen.
     Tvorog:
    Låt mjölk stå på en varm plats inomhus tills den surnar. Koka den och får tvorog, som är populärt i Ryssland. Den smakar ungefär som fil men får lite annan konsistens.

    Etiketter:

    Kommentarer

    Skicka en kommentar

    Populära inlägg i den här bloggen

    Himmelsk Citronpaj med kokosmjölk (glutenfri, mjölkfri & utan tillsatt vitt socker)

    Äntligen är denna solskenshistoria här, en strålande glad citronpaj mitt i novembermörkret! Citronpaj som är så gott har verkligen en upplyftande effekt på humöret. Man blir liksom lite piggare av citron. Citrusfrukter är ju dessutom i säsong. Jag fick prova mig fram ett par gånger för att få till ett glutenfritt pajskal med bra konsistens som jag ville dela med mig av och jag har lärt mig en del på vägen. Det recept som jag delar här blir hårdare än “vanligt” pajskal men håller faktiskt formen mycket bättre. Den är alltså inte lika “fin” och smulig i konsistensen utan har lite mer tuggmotstånd än vanligt pajskal bakat på vetemjöl. Fyllningen är lika delikat krämig, syrlig och söt som vanlig citronpaj. RECEPT Pajskal: 120 g mandelmjöl 50 g kokosflingor 40 g kokosnötsmjöl 1 ägg 3 msk kokosolja eller rapsolja 2 msk honung eller agave 2-3 msk vatten Börja med att köra kokosflingorna i matberedare en liten stund så att de finfördelas lite extra (inte helt nödvändig...
    Skicka en kommentar
    Läs mer

    Gör din egen hud- och hårvård av VILDA VÄXTER – 6 smarta tips

    Det är gratis, det är roligt och det är ekologiskt. Plocka vilda växter och fixa dina egna skönhetsprodukter! http://tidningenland.se/gor-din-egen-hud-och-harvard-av-vilda-vaxter-6-smarta-tips/ 1.  Naturligt schampo av björkblad Schampo  – Björkbladen har en sammandragande och stärkande effekt på hårbottnen. Saponiner, tvålämnen, gör också att du kan tillverka ett stärkande schampo av dem. Blanda 1 liter vatten med 1 deciliter björkblad och låt dra i ett dygn. Rör om med jämna mellanrum under tiden. Sila av och förvara i en ren flaska. Schampot ska göra håret mjukt och blankt. 2.  Renande, lindrande maskrosor Kroppsolja  – Lägg en näve torkade maskrosor (endast själva blomman) i en burk med kallpressad rapsolja, cirka 2 deciliter. Låt stå i tre veckor. Sila bort blommorna och använd som kroppsolja. Ansiktsvatten  – Blanda 1 deciliter maskrosblommor med något avsvalnat, kokt vatten. Låt dra i två timmar, sila och häll upp i en sprejflaska. Använd s...
    Skicka en kommentar
    Läs mer
    . Läs med förnuft! Har kopierat rakt av, utan att orka sålla bort det inte så intelligenta enligt mig...men lite intressant om c-vitamin i alla fall. VARNING! Brist på C-vitamin är skadligt och nästan alla har brist på C-vitamin. ζ C-vitamin, bara mot skörbjugg, eller? C-vitamin är ett oerhört viktigt vitamin och har hundratals kända funktioner i kroppen. Mest känt är C-vitamin för att motverka skörbjugg. Men skörbjugg är bara resultatet av extrem brist på C-vitamin. Långt innan du får skörbjugg (vilket är tack och lov ovanligt idag) har du subkliniska brister på C-vitamin. C-vitamin , tillsammans med  magnesium  och  vitamin B6 förbrukas mycket vid stress, varför alla personer som utsätts för stress behöver extra tillskott av dessa näringsämnen. Nästan alla däggdjur kan tillverka C-vitamin i levern från socker förutom marsvin, vissa apor, och människan. Binjurarna är det organ som innehåller mest C-vitamin och det är också det organ som frisät...
    Skicka en kommentar
    Läs mer